En första recension av Jämtlandsnatt

Jan Sandström, amatörastronom och utbildad kulturvetare, har recenserat min bok Jämtlandsnatt för SAAF - Svensk AmatörAstronomisk Förening.

First review of Nights in Jämtland, English version further down.

-----

Jan Sandström för SAAF - Svensk AmatörAstronomisk Förening
2012-11-26

Jämtlandsnatt
Göran Strand, Jengel Förlag AB, Samuel Permans Gata 9, 831 31 Östersund, 2012, ISBN 978-91-88672-85-8, inbunden, 116 sidor

Jag vågar påstå att den här bedövande vackra boken är ett unikum i sitt slag i Sverige. Så vitt jag vet är det här den första svenska boken någonsin som ägnar sig åt astrofotografering. Låt oss se på de yttre ramarna först. Storleken 27.5 x 27.5 centimeter gör den nästan till en ”Coffee-table” bok. Därtill inbunden, papper av bra kvalitet och ett sidomfång på 116 sidor. Boken är indelad i fem huvudavsnitt som dock är lite flytande. Det är Solen, Nattlandskap, Månen, Norrsken och Vintergatan. I förordet berättar fotografen själv Göran Strand, boendes på Frösön hur han redan som barn blev biten av astronomin och natthimlens skönhet. Hur han som 15-åring första gången fick se Saturnus i en fågelkikare och därefter var fast. På 1990-talet började han fotografera och år 1998 när han köpt sitt första teleskop föddes planerna på att börja med astrofotografering. Resultatet ser vi här. De flesta av bilderna, varav många sträcker sig till dubbeluppslag, har en skönhet av episk klass. Här och där ser vi dock att herr Strand även behärskar att fotografera svåra detaljer av närmast vetenskaplig karaktär. Jag tänker på ett dubbeluppslag av solen som visar en otrolig detaljrikedom. Även om de flesta fotografierna är tagna under dygnets mörka timmar, spänner boken över himmelska fenomen som man kan observera även dagtid. Göran Strand berättar hur han i de flesta fall försöker att noggrant planera och välja vyer i förväg. Sedan är det bara att hoppas på att vädergudarna samarbetar. Texterna är sparsmakade, informativa och också lite reflekterande, nästan meditativa. Boken är tvåspråkig, med ackompanjerande engelsk följetext.

Säkert kommer en och annan tekniskt sinnad amatörastronom och astrofotograf att grumsa för att författaren inte anger exponeringstider, bländaröppningar, kameror och annat, men i en sådan här vacker bok tycker jag att det bara känns skönt att kunna lägga allt sådant åt sidorna och bara försjunka in i motiven. För den som vill ha teknisk information går det säkert bra att kontakta författaren. Själv är jag mer än nöjd med att få ta del av stjärnhimlen, prunkande norrsken och annat genom Göran Strands kameralinser. De astronomiskt intresserade i vårt avlånga land kan också ta del av Göran Strands fotografier i våra svenska astronomimagasin. Jag hoppas verkligen att den här fantastiska boken mottas som den förtjänar och att vi också i framtiden får njuta av flera publikationer av denne nattligt orienterade jämte. Boken kan endera beställas från Förlaget (se ingressen) eller direkt från författaren. Men kanske är det lovvärt att fråga efter den i er lokala bokhandel. På så sätt får ju fler människor upp ögonen i bokstavlig bemärkelse för universum.

Jan Sandström, amatörastronom

Källa: http://www.saaf.se/recensioner.php (Klicka på fliken övrigt)

Stenar i norrskensvatten

Stenar i vatten har alltid fascinerat mig. När så ännu en natt med norrsken dök upp så hade jag planerat in ett ställe att åka till där det kanske skulle kunna finnas möjlighet att fånga lite stenar i förgrunden och dessutom få med ett vackert norrsken som speglade sig i vattnet. Den valda platsen visade sig vara väldigt bra, jag hade inte varit där tidigare under dagtid och rekognoserat så jag och min kompis fick leta oss fram genom en mörk skog med våra pannlampor för att till slut komma fram till stranden där vi kunde ta våra bilder.

---

Stones in water has always appealed to me as photographic foregrounds. Now that another night with the northern lights came up, I had looked up a place on the map to go to where it could be an opportunity to catch some rocks in the foreground and also get a beautiful northern lights reflecting in the water. The place turned out to be very well suited, I had never been there during the day, so me and my friend had to find our way through a dark forrest with our headlamps to finally arrive at the beach where we could take our pictures.

Orion på liv och död

Nu börjar äntligen stjärnbilden Orion komma upp allt högre på natthimlen. Denna vackra stjärnbild känner säkert många av er igen med sitt karaktäristiska utseende. Stjärnbilden innehåller många intressanta objekt. Här tänkte jag berätta om två av dessa som handlar om liv och död i universum. Dels har vi jättestjärnan Betelgeuse som ligger ca 600 ljusår bort. Denna superjätte till stjärna är mer än 1 000 gånger så stor som vår sol och lyser med en ljusstyrka som är 50 000 gånger så stark som solens. Betelgeuse är i slutskedet av sitt liv och kommer så småningom att bli en supernova, dvs dess liv slutar i en enorm explosion, ett av universums våldsammaste händelser. Betelgeuse är den stjärna som lyser starkt uppe till vänster i stjärnbilden. Ett annat intressant objekt är Orion nebulosan (M42) som ligger rakt under Orions bälte. Dess centrum är en riktig barnkammare där just nu föds nya stjärnor. Denna nebulosa syns tydligt i en vanlig fältkikare. Här i norra Sverige står Orion rakt i söder vid 1 på natten, så ge er ut och njut av denna vackra stjärnbild.

---

Now the constellation Orion rises higher in the night sky. This is a beautiful constellation probably know by many of you with its characteristic appearance. This constellation contains many interesting objects. Here I will talk about two of these as a matter of life and death in the universe. First, we have giant star Betelgeuse, which is about 600 light years away. This supergiant star of more than 1000 times that of our Sun, shines with a brightness that is 50,000 times stronger than the Sun. Betelgeuse is in the final stages of his life and will eventually become a supernova, its life ends in a huge explosion, one of the most violent events in the universe. Betelgeuse is the star that shines brightly in the upper left of the constellation. Another interesting object is the Orion Nebula (M42), which is located directly below Orion's belt. Its center is a real nursery where new stars are born. This nebula is clearly visible in an ordinary pair of binoculars. Right now here in northern Sweden, Orion due south at 1 am at night, so go out and enjoy this beautiful constellation.

Orion har precis stigit upp över horisonten

Stjärnbilden Orion

Närbild av Orionnebulosan M42

Boken Jämtlandsnatt är nu klar

Igår kom min nya bok Jämtlandsnatt från tryckeriet. Boken släpps officiellt den 22 november, men det går redan nu bra att beställa boken via mig. Boken har både på svensk och engelsk text. Läs mer om boken här - http://www.fotografgoranstrand.se/Jamtlandsnatt/

---

Yesterday my new book Nights in Jämtland arrived. The book will be officially released on November 22, but it's now possible to order the book through me if you want. The book has texts in both Swedish and English. Read more about the book here - http://astrofotografen.se/Jamtlandsnatt/

Norrsken och meteorer

Jag och två vänner gav oss ut natten till idag för att fotografera ett nytt utlovat norrsken. Denna gång var prognosen ungefär 50% för ett kraftigt norrsken på höga breddgrader, så förhoppningarna var höga. Tyvärr så drog det aldrig igång ordentligt, men vi fick i alla fall en fantastisk natt ute bland stjärnorna, helt vindstilla och en nylagd is. Under de fyra timmar vi var ute räknade vi också till drygt 10 meteorer från meteorskuren Tauriderna som toppade sin frekvens just denna natt.

---

Me and two friends went out to see the expected aurora. A 50% chance of severe aurora here in northern Sweden raised our hopes for the night, but it didn't quite kick off as much as we hoped it should, but we got a very nice show anyway. We also counted to over 10 meteors from the Taurid meteor shower during the 4 hours we stayed outside.

Äntligen lite norrsken

Solens aktivitet går i cykler om 12-13 år. Just nu skall vi vara i ett maximum av aktivitet enligt prognosen, men hittills har solen hållit sig lugn. Jag och många andra astrofotografer har verkligen sett fram emot den här vintern då vi har höga förhoppningar om en aktiv sol som kan ge oss kraftiga norrsken. Natten till idag fick jag äntligen se lite mer norrsken. Senast var i början på september, så det var ett tag sedan nu. Tyvärr varade det inte så länge, men några bilder hann det i alla fall bli. Nu håller vi tummarna för att solen vaknar till. I bilden syns också vår egen galax Vintergatan resa sig i bakgrunden.

---

Solar activity goes in cycles of 12-13 years. Right now, we should be in a maximum of activity, according to the forecast, but so far the sun remained calm. Me and many other astro photographers have really been looking forward to this winter with high hopes for an active sun that can give us strong aurora. Last night I finally got to see some more auroras, last time was in early september. Unfortunately it didn't last that long, but I got some pictures of it. Now we keep our fingers crossed that the sun wakes up. In this picture you can also see our own galaxy the Milky Way rise in the sky.

Sommarens sol

De senaste dagarnas dåliga väder fick mig att längta efter solen. Jag tittade därför igenom mitt bildarkiv från i somras och hittade då en del obehandlad data solen, bland annat från slutet av augusti, närmare bestämt den 27 augusti. Så här såg solen ut den dagen, en väldigt vacker och händelserik sol med många fina strukturer på ytan och med en gigantiskt protuberans som syns nere till vänster i bild. Jag har lagt in en skalenlig storlek av jorden för att tydligare illustrera hur stor denna protuberans var. När ni tittar på bilden, glöm då inte att det faktiskt är en stjärna ni tittar på, hur läckert är inte det!

Förhoppningsvis värmer denna solbild er lite till dess att vi åter igen får känna solens strålar värma oss på riktigt.

---

The last few days bad weather made ​​me miss the sun. I took a look through my archive from this summer and found some data that I haven't processed. This image is from August 27. This day the Sun was very beautiful with many fine structures on the surface and with a giant protuberance visible at the bottom left of the picture. I have also put in a scale size of the Earth to more clearly illustrate how big this protuberance was. When looking at this image, don't forget that you are actually looking at a real star. How cool isn't that!

Hopefully this image of the Sun will warm you a bit until we once again get to feel the sun's rays warm us up for real.